Den dagen då man föds är en underbar dag för ens föräldrar.

Man växer upp, vet inget om framtiden.

Man trixar sig genom livet, hittar sätt att överleva och tro på, men inget stämmer...

Så en dag står hon där, mitt framför näsan på en, värmen i kroppen, pirret, allt känns så underbart.

Du, resten av livet, nej nej så kan de ju inte vara.

Man börjar prata, förstå, känna igen sig.

Börjar tycka om, börjar känna starkt för den andres känslor.

När det gott en tid om man pratat i telefon varje dag i 2 timmar då känner man att man är något

någon som nån tycker om, älskar till och med.

Sånt liv har jag levt och nu lever jag med den kvinnan som va precis så. Kärleken är enkel

inte alls kompilicerad. Tar man vara på det så vet man att hjärtat säger mer än 1000 ord.

Mitt hjärta bultar för min älskling.

När jag tänker tillbaka på det som varit  så är min väg väldigt dunkel...

Men när jag hitta den enkla kärleken så blev det som att alla moln bara försvann.

Älskar dig Älskling !!! <3

Kärlek är när du ser det lilla i någon som gör dig glad.

Kärlek är när du längtar efter någon du tycker om.

Kärlek är när du lägger en positiv tanke på någon.

Kärlek är när du ger något av dig själv till någon.

Kunde skrivit någon du älskar, men njutningen med livet är att göra det utan en tanke på vem den någon är.

Det känns bättre att ge än att få.

Tänk på det, alla ni som bara tänker på er själva.

Alla vill bli sedda eller hörda på något sätt, är du den som hjälper och tänker på dom ?

En del människor kanske ropar på hjälp men vet inte hur den någon ska göra.

Kärlek är njutningen med livet.

Jag har funderingar kring detta..jo varför ska en boförälder ge information när de drar utomlands? såhär funkar det för mig, barnets bästa i fokus. Jag hade ingen aning att mitt barns far var i Afrika..han sa inget innan..sen ringde det folk hit till mig, sa att han var dödsjuk i Afrika...de behövde min underskrift!!! till ett pass.. snabbt!!! ja vad ska man säga, skicka sin 10 åring drastiskt till Afrika?

Jag var nog i chock..sen sansade jag mig, ringde runt till bla vissa myndigheter, de sa - varför har han inte berättat att han skulle dit? kunde inte svara på den frågan..de sa att sånt måste man berätta i fall det händer något..ja nu har det sannerligen hänt ett dramatiskt sådant tillstånd..han har magcancer, kunde dött på flygresan hem, en kollega såg till att han hamnade på sjukhus.

Jag kan säga såhär, jag beslutade till slut att vår dotter skulle få resa dit, 24 timmars flygresa och det enda hon pratade om var vilket fint land det var, vacker natur och hav??

Jag såg till att hon fick vaccination och ett snabbpass dagen efter skulle de åka, jag tom erbjöd mig själv att åka med men det fick jag inte pga barnets farmor. Man skickar inte iväg ett barn så långt utan information, detta fick jag inte överhuvudtaget vare sig av fadern eller hennes farmor. Jag såg till så att de skulle handla kläder i Afrika, hon hade inte mycket av sommarkläder kvar då hon vuxit både på längden och tvären.

Under dessa veckor hon var borta i Afrika gav de mig ingen information alls. Varför??? Jag skulle ge information för att trygga och säkra för mitt barn...så många konstiga frågor jag haft under denna tid, så mycket onödigt lidande.

Sen kom hon hem phu! ringde själv och berättade att pappa kan minsann köra henne till skola och annat, han mådde jättebra. Jag undrar ibland...är man vuxen när man beter sig såhär? visst kunde det skötas bättre...låta en 10 åring ta allt ansvar själv...nej! det är inte ok! sånt här kommer fram i deras små själar i framtiden....snälla! svälj stoltheten och berätta...va vuxna! ta ansvar! vad är så svårt att kunna göra detta?

Efterkonstuktioner duger inte..i nödens stund..visar man vem man är!!!

Det finns så mycket som vi har, det finns så mycket som vi saknar..

Vissa ger upp för vad dem saknar iställe för att leva för det man redan har..

Se istället allt det fina i ditt liv istället för nått som någon annan har som du saknar..

www.vennas.devote.se